Amanda

Jag sitter på Carolina. Jag borde plugga mer intensivt och effektivt än vad jag hittills har lyckats med. En rapport ska in på måndag eftermiddag. Men jag känner mig helt slut. Har ingenting att ge. Jag försöker läsa några sidor men inser efter en stund att jag inte har en aning om vad jag har läst, och får börja om. Jag drömmer om andra tider, som vanligt. Vill någon annastans. Ikväll ska jag försöka träna. Har äntligen köpt träningskort efter två års tjat om att det ska bli av. Jag börjar bli lite orolig över sommarjobb, har inte hört ett knyst och sommaren närmar sig med stromsteg. Våren har till och med kommit till Uppsala nu, sa de på nyheterna igår. Det känns fint på alla sätt. Vinterjackan har nu bytt plats med vårjackan längst in i garderoben. En liten mer positiv känsla har kommit till mig. En jobbig undersökning har ägt rum och ännu en står för dörren. Påsken är snart här och då ska jag få komma hem till älskade småland i tio dagar. Då ska jag gå långa promenader i skogen, hänga med min fina pappa och systrar, vänner och plugga utvecklingspatologi. Kan ju nästan inte bli bättre.