Amanda

Igår var det åter igen dags för att se världens bästa lasse live. Var sju månader sedan sist så det var på tiden. Det var min 15de konsert med lasse och den första när jag inte stod längst fram. Jag vet inte om det beror på min stigande ålder eller vad det kan vara men det kändes ändå helt okej.
Som vanligt när han spelar mer avskalat med mest akustiskt och lite elektriskt blir det fantastiskt. De nya låtarna är som sagt väldigt bra. Den här över är "Ett slags liv". Fin. Två fina versioner av Stockholmskyss och Söndermarken spelades också. Han bjöd även på ett ovanligt roligt mellansnack.

"1998 skrev jag en låt om en tjej. Jag hade då flyttat till Stockholm men var fortfarande mycket i Linköping, Där umgicks jag med en tjej som jag tyckte om väldigt mycket. Men det hände aldrig någonting. Sen efter sommaren så skulle hon flytta till London. Och det var ju inte kul. Ganska hemskt faktiskt. Samma dag som hon skulle åka så ringde jag upp henne för att berätta hur jag kände. Hon svarade inte så jag talade in ett meddelande. Det där meddelandet blev inte så bra, så jag ringde upp igen för att förklara vad jag menade i det första. Men det där andra meddelandet blev ännu mer konstigt och jag var tvungen att ringa upp igen för att förklara vad jag menade i det andra meddelandet. Tillslut hade jag lämnat fyra meddelanden där jag försökte förklara vad jag menade. Och det är väl därför jag inte pratar så mycket. "